``Oas av repeat``

Sitter här, lyssnar på gruppen Atmosphere med nya låten guarantees på repeat. Repeat för mig är att komma in i ett stadium, ett tankeflöde. I repeat blir det inga avbrott med annat tempo eller tankar som flyger iväg åt andra håll. Det är en koncentrerad sfär där man finner sig lugn och tillbakalutad. När jag skriver går alltid musik i repeat, eller låtar i samma läger av humör.

Ibland sitter jag i fönstret, lyssnar på omvärlden. Omvärlden har ett tempo, ger dig en "tankeoas". På grund av detta kan jag ibland finna mig själv sittandes på en fotänkant mitt på gustav adolfs torg. Sitta i oasen av prat,skratt,steg över marken,trädens ljud och någon bil som tutar. Det är samma känsla som att ha för hög musik i hörlurarna för att sen inte märka att man inte lyssnar, bara flyter bort i tankarna. Det är det tankeflödet som får pennan att gå för mig.

Så vad tänker jag på, vad skriver jag? I min oas kommer tankar fram av annan karaktär. Många gånger är mitt huvud tomt i flera minuter, tills de letar sig fram. Det är tankar om livet, att jag inte lever för alltid. Tanken att jag komme dö, som är läskig. Den tanken är läskig men nyttig, realistisk på högsta grad. Den tanken för mig ofta över till att uppskatta allt runt mig. Ett tankesätt som återges i filmen American beauty. Det vackra finns överallt, bara se dig omkring. Detta är orsaken till att jag kan sitta tyst någon timme i ett fönster, och finna det fruktansvärt skönt.

Nu är jag i repeat, i min oas. Blundar lite till rytmen och öppnar sen för att skriva om känslan. Jag tar det lungt och stör mig inte på att samma vers och refräng går om och om igen, går iväg från texten. Jag promenerar istället in i mina tankar och njuter. Är jag konstig? Kanske är repeat och omvärldens brus min egen meditation? Skönt är det, så jag fortsätter.